Håll Sverige Rent släpper Skräprapporten 2026

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten framgår bland annat att man i ett vardagsexempel kan passera över 1 000 skräpföremål på en kilometers promenad längs en trottoar eller gångbana. Samtidigt visar nationella mätningar för första gången hur utvecklingen sett ut över tid – med en minskning av skräp i stadsmiljö mellan 2023 och 2025.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 kl. 07:45 (CEST).

Många upplever nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner. Enligt undersökningen är det främst yngre personer, män och snusare som erkänner nedskräpning. De vanligaste orsakerna anges vara slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

De nationella skräpmätningarna visar att mängden skräp i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Enligt Håll Sverige Rent är flera av de föremål som minskat mest plastrelaterade:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och fimpar blivit färre i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp (fimpar, snus och andra nikotinrelaterade föremål) utgör cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

”Över tusen skräp” på väg till jobbet

I rapportens vardagsexempel, baserat på den senaste nationella skräpmätningen, motsvarar en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana över 1 000 skräpföremål. Exemplet räknar bland annat med följande per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (exempelvis från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar – men för långsamt

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026.

Enligt organisationen visar en ny Novusundersökning att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway-köp. I de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 anges inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

– Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken, säger Josefin Carlring.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver stora skillnader i strandskräp mellan olika havsområden:

• Västerhavet: Medianvärde 2025 var 832 skräpföremål per 100 meter strand, en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det är 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: Medianvärde 2025 var 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här uppges fiskerelaterat skräp vara betydligt mindre, medan mer skräp kan kopplas till strandbesökare (fimpar, snus och plastförpackningar).

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Här förekommer även förpackningar från godis, snacks och mat.