ArvikaNytt

IVL: Sverige riskerar EU-böter om utsläppen inte minskar till 2030

Bilden visar en motorväg med intensiv trafik. Flera körfält är fyllda med fordon som rör sig långsamt eller står stilla, vilket indikerar en bilkö. I förgrunden och mellanregistret syns personbilar, husvagnar, en röd buss och en lastbil. På en del bi
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

IVL:s analys varnar för miljardkostnader och möjliga EU-sanktioner om Sverige missar klimatmålen till 2030.

Annons

Analys pekar på miljardkostnader vid missade EU-åtaganden

Sverige riskerar betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen gäller framför allt den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i pressmeddelandet.

Återstående gap: tre vägar framåt

Efter möjlig användning av EU ETS återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver i analysen tre huvudsakliga alternativ:

  • Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: Kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom många medlemsstater uppges ha underskott i ESR-sektorn och få har överskott.
  • Minska utsläppen med konkreta åtgärder: Kostnaderna uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av utsläppsrätter från EU ETS.
  • Missa åtagandena: Gapet skrivs enligt regelverket upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtaganden missas flera år i rad uppstår en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, i pressmeddelandet.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle