ArvikaNytt

Annons

Från Verken till eldrift – Volvo CE formar Arvikas industriella framtid

Bilden visar texten "Fokus på vår kommun" i vit färg centrerad mot en mjukt suddig bakgrund i guldiga och beigea toner. I förgrunden syns delar av vad som verkar vara en ljus, eventuellt marmorerad, avsats med ett glas eller plexiglas framför.
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

Från Arvikaverkens plogar till elektriska hjullastare: Volvo CE:s fabrik bär både ortens industrihistoria och framtidsfrågor.

Annons

Från plogar och slåttermaskiner till elektriska hjullastare: på industriområdet där många Arvikabor fortfarande säger ”Verken” har maskiner byggts i generationer. Nu går anläggningen in i ännu ett teknikskifte. Volvo CE:s fabrik är samtidigt en arbetsplats, en del av Arvikas historia och en påminnelse om hur nära den lokala ekonomin är knuten till en global exportmarknad.

En verkstad som växte med Arvika

Rötterna går tillbaka till 1885, då smeden och industrimannen Per Andersson startade en verkstad i Arvika. Därifrån växte verksamheten till Arvikaverken, med jordbruksmaskiner som plogar och slåttermaskiner i sortimentet. Företaget utvecklade tidigt en marknad långt utanför Värmland. Enligt Volvokoncernens historik tecknades redan 1898 ett avtal om försäljning av 2 500 slåttermaskiner om året. Maskiner från Arvika nådde bland annat kunder i Australien, Sydafrika och Sydamerika.

Detta var inte bara en företagsresa. Arvikaverken bidrog till att forma en ort där industrijobb, yrkeskunskap och teknisk utveckling blev en viktig del av självbilden. Per Anderssons verksamhet sträckte sig dessutom utanför verkstaden: han grundade Arvika Elektriska AB och var också knuten till Thermiaverken. Namn och ägarformer har förändrats, men uttrycket ”Verken” lever kvar – en liten påminnelse om hur starkt fabriken sitter i det lokala minnet.

Även läget berättar något om hur industrin fungerade. Kyrkviken och Glafsfjorden var länge transportleder för varor i västra Värmland. År 1911 byggde Arvika-Verken en rälsbana och lastbrygga ned mot vattnet vid Sågudden. Råvaror och färdiga produkter behövde ta sig fram och vidare ut på marknaden, då liksom nu. Arvika blev exportinriktad industriplats långt före dagens globala leveranskedjor.

Från jordbruksmaskin till hjullastare

Arvikaverken köptes 1960 av AB Bolinder-Munktell, som då ingick i Volvo. Produktionen fortsatte att skifta: bland annat tillverkades traktorgrävare, asfalteringsmaskiner och bandgrävare. Den första hjullastaren byggdes i Arvika 1966. I dag är anläggningen Volvo CE:s svenska produktionsort för hjullastare och är inriktad på medelstora och stora maskiner.

En hjullastare kan arbeta i bergtäkter, hamnar, återvinning, industri och på byggarbetsplatser. Maskinen är synlig och konkret, men dess tillverkning bygger på ett omfattande nätverk av komponenter, teknik och transporter. När marknaden för anläggningsmaskiner förändras i andra länder påverkas därför också produktionen här hemma.

Kommunens näringslivsuppgifter beskriver tillverkningsindustrin som den största privata branschen i Arvika. Volvo CE är en av kommunens viktigaste arbetsgivare. Kommunens publicerade uppgift om 902 sysselsatta är äldre och bör inte läsas som ett aktuellt personalantal; företaget har historiskt beskrivit anläggningen som en arbetsplats med omkring tusen anställda. Oavsett exakt bemanning är betydelsen större än fabriksgrinden: arbetstillfällen och kompetens påverkar pendling, familjeekonomi, utbildning, serviceföretag och lokala leverantörer.

Elektrifiering tar plats i den gamla fabriken

Nästa kapitel har redan börjat ta form i produktionsflödet. Volvo CE meddelade 2023 en investering på 65 miljoner kronor för att stödja tillverkningen av elektriska hjullastare i Arvika. Den nya anläggningen invigdes i september 2024. Den är omkring 1 500 kvadratmeter och används för de avslutande momenten och testkörning av maskiner. Genom att flytta dessa arbetssteg frigjordes utrymme i den befintliga fabriken för elektrisk produktion.

Under 2025 rapporterades den första serieproducerade L90 Electric ha rullat av linan i Arvika. Det markerar en förflyttning från investeringsbesked till tillverkning. Elektrifieringen handlar inte enbart om att byta motor: den ställer nya krav på kompetens kring batterier, högvoltsäkerhet, testning och logistik. För Arvika kan det innebära att ortens långa verkstadserfarenhet får en ny teknisk inriktning.

Annons

Volvo CE har satt upp mål om att öka andelen elektriska maskiner och att nå fossilfrihet i verksamheten på sikt. Det är bolagets mål, inte en garanti för hur snabbt marknaden ställer om. Kundernas investeringsvilja, laddmöjligheter och kostnader spelar roll. Elmaskiner kan öppna nya möjligheter, men de tar inte bort beroendet av konjunktur och internationell efterfrågan.

Styrka – och sårbarhet – i samma berättelse

En stor exportindustri är en tillgång för en kommun av Arvikas storlek, men koncentrationen innebär också risk. Under 2024 kom besked om personalminskningar och varsel bland bemanningsanställda med koppling till Volvo CE. SVT rapporterade att 126 bemanningsanställda varslades av Manpower efter besked från företaget. Sådana förändringar märks inte bara hos dem som arbetar direkt i fabriken; även underleverantörer och lokala verksamheter kan påverkas när orderläget viker.

Framtidsfrågan blir därför större än vilken maskin som står på monteringslinan. Kan Arvika säkra den kompetens som krävs när tekniken förändras? Kan utbildning, bostäder och transporter stödja företagets rekrytering och göra det möjligt för människor att bo kvar eller flytta hit? Kommunens näringslivsstrategi lyfter just kompetensförsörjning, innovation och attraktiva förutsättningar för företag som centrala frågor.

Arvikas industriberättelse har aldrig varit stillastående. Den har gått från plog till hjullastare och nu vidare mot elektrisk drift. Att fabriken fortsätter att förändras ger anledning till lokal stolthet, men också skäl att följa utvecklingen med öppna ögon. För Arvika står mycket på spel: inte bara produktionen av nästa maskin, utan hur industriellt kunnande och arbetstillfällen kan få en framtid i kommunen.

Några hållpunkter

  • 1885: Per Andersson startar verkstaden som blir grunden till Arvikaverken.
  • 1960: Verksamheten blir del av Volvo genom Bolinder-Munktell.
  • 1966: Den första hjullastaren tillverkas i Arvika.
  • 2023–2024: Volvo CE investerar i och inviger anläggning för att stödja elektrisk hjullastarproduktion.
  • 2025: Den första serieproducerade L90 Electric uppges rulla av Arvikalinan.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons

Fler artiklar i Samhälle