Storstäderna sticker ut – i vissa kommuner går över 40 procent till villalånet

En ny kartläggning från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I topp ligger kommuner i Stockholmsområdet, medan flera kommuner i norra Sverige ligger i botten. Analysen publicerades torsdag 25 juni 2026.

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank har, med stöd av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika kommuner och län.

Kalkylen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering
• Efter ränteavdrag

Villapriserna bygger på genomsnitt från Svensk Mäklarstatistik. Inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Kommuner med högst och lägst andel

Stockholmsområdet sticker ut i kartläggningen. Enligt Landshypotek Banks beräkning går en stor del av hushållens nettoinkomst till villalånet i flera kommuner:

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

I andra änden av skalan uppges att omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lånet för en genomsnittlig villa i:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Stora skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.

Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen enligt sammanställningen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.